onsdag 9 november 2011

Pepparrotskött

Förra veckan åt vi den absolut möraste högreven vi någonsin har smakat, varför den var så otroligt mör har vi faktiskt inte någon aning om även om vi (läs Håkan) har lite funderingar... Det kan bero på att det var herrn själv som hade skurit ut den på jobbet och då skar han ut biten som heter "grillstek från högrev". Just denna biten sitter närmast entrecoten och är betydligt mörare än den vanliga högrevsbiten.
Hur det än var så blev detta pepparrotsköttet mört som smör... och väldigt gott:)


Pepparrotskött   4 port
1 kg högrev
1½ l vatten
1 stor gul lök
3 morötter
2 palsternackor
1 rotselleri
1 kålrot
10 vitpepparkorn
2 lagerblad
2 kryddnejlikor
½ tsk torkad timjan
Skär löken i klyftor och dela morötter, palsternackor, rotselleri och kålrot i grova bitar.
Koka upp ½ liter vatten i en gryta, modell större och lägg i köttet. När det kokar upp skummar du av och lägger sen ner lök, morötter, palsternacka, rotselleri, kålrot, salt, vitpepparkorn, lagerblad, kryddnejlikor och timjan. Det är viktigt att vattnet täcker grönsakerna och köttet. Låt det hela koka under lock tills köttet känns mört, ca 1½ timme. Ta därefter upp köttet och håll det varmt med aluminiumfolie över.
Skumma bort ev. fett från buljongen, sila bort och släng grönsakerna. Låt buljongen koka samman tills ca hälften återstår.

Sås
2 msk smör
2 msk vetemjöl
8 dl buljong från köttkoket
2 dl vispgrädde
salt
färskriven pepparrot enligt eget tycke och smak
Smält smöret i en gryta, rör ner mjölet och tillsätt lite buljong i taget så du till slut får en tjock sås. Tillsätt grädden och låt såsen koka ca 5 minuter under tiden som du rör i den så den inte bränner vid. Smaka av med salt och sen är det bara att ösa på med riven pepparrot tills du är nöjd.

Slutligen skivar du upp köttet i centimetertjocka skivor och serverar det med kokta grönsaker, potatis och sås. För säkerhets skull så kan man ha en skål med riven pepparrot också på bordet så att alla kan tillsätta mer av styrkan till såsen.

Något som vi däremot har reagerat lite negativt på de senaste gångerna vi kockat till något med pepparrot i köket, är hur dålig styrka det är i rötterna man köper. Som tur är så finns det pepparrot som växer vilt lite här och där och de bästa ställena har Ankis far pekat ut för Håkan för länge sedan. Eftersom vi tycker det är mer duns i den vilda så tar vi en tur ibland och rycker upp en rot eller två som får följa med oss hem till vårt kök.
Vi har nästan helt och håller sluta köpa hem pepparrot från grönsaksdisken och har vi ingen vild rot hemma så väljer vi oftast att köpa färdigriven på burk istället, eftersom vi tycker det är mer duns i den.

Nu är det snart hög tid att kolla in årets bönder på tvn och se om det är någon duns i dom:)

Smaklig spis! / Anki och Håkan
x

15 kommentarer:

  1. Åh så gott, ser fantastiskt gott ut :)

    SvaraRadera
  2. Man kan se hur mört köttet är.Så gott! Hoppas det var någon duns på böndera..:-)

    SvaraRadera
  3. MinMans; Ja, det var verkligen hur gott som helst!

    Gul; Ja, lite duns var det allt:)

    SvaraRadera
  4. Ingen dålig stek det där! Ser fantastiskt gott ut, speciellt med den rivna pepparroten bredvid.

    SvaraRadera
  5. Trist när pepparroten är sådan i affären för visst vill man ha krut i den. Tur då att ni har vild att tillgå!

    SvaraRadera
  6. Kim; Ja, mycket pepparrot ska det vara:) Tack!

    SvaraRadera
  7. Husmanskost är underbart! :) Behövde ni inte koka den länge?
    Nej, det var ingen duns i bönderna!

    SvaraRadera
  8. Men jisses så gott. Man kan verkligen se hur gott köttet måste ha varit. Undrar om jag ens skulle känna igen vild pepparrot om jag sprang på den. Jag skulle behöva får åka med Jamie Oliver på hans hoj när han plockar växter i vägkanten. Efter det kunde vi gott åka ut till hans land och laga mat. Innan Jamie kommer och plockar upp mig får jag nöja mig med pepparrot på burk.

    SvaraRadera
  9. Det var längesen man åt det, men gott är det!

    SvaraRadera
  10. Å, de gamla svenska klassikerna går liksom aldrig ur tiden, I Lööv it!

    SvaraRadera
  11. Köttet såg verkligen mört ut! Mums!! Här kan man inte köpa färsk pepparrot eller ens den rivna på tub utan bara en krämig sås, men iofs så är det drag i den!

    SvaraRadera
  12. Tina; Visst är det så! Nej, det räckte länge och väl med 1½ timme, men har man den "vanliga" högrevsbiten så kanske det behövs lite längre.

    Ramsan; Ja, det var helt otroligt mört. Vild pepparrot har stora gröna blad, riktigt stora. Växer nästan i form som en ormbunke, fast inte flikiga blad. Tyvärr har vi inga Jamie-kontakter, men om vi skulle få det någon gång så lovar vi att du är den första vi ska föreslå för en tur på hans hoj:)

    Tina; Visst är det gott, men kanske lätt att glömma bort?

    Moma; Nej, det får vi verkligen inte hoppas att de gör! We löv to:)

    Hanna; Absolut mums! Inte ens köpa färsk? kanske som vår pepparrotsvisp?

    SvaraRadera
  13. Oj så härligt kött! Ser ut som kniven glidit som såpa på plast genom hela biten:) Vildväxande pepparrot! Den skulle jag aldrig känna igen ute! Jag har aldrig hört talas om någon annan som plockat vild pepparrot! Spännande!

    SvaraRadera
  14. Ann-Sofi; Precis så var det, som såpa på plast:) Ja, vild pepparrot är spännande:) :)

    SvaraRadera
  15. Så gott,mört kött är ju underbart

    SvaraRadera

Tack för att ni skriver en rad i vårt kök!

LinkWithin

Related Posts with Thumbnails